Studieresa till Oulu Lyseo Lukio, Finland

Bakgrund

I samband med att vi blev utsedda till förstelärare i matematik bildade ett nätverk och där vi träffas regelbundet. På dessa träffar har vi diskuterat didaktik, provkonstruktion, och allmänna frågor kring matematikundervisning på de olika gymnasieskolorna. Bland annat så har vi under VT14 planerat en gemensam aktivitet för alla matematiklärare på gymnasiet i Eskilstuna för erfarenhetsutbyte mellan skolorna.

För att kunna fortsätta och inspirera våra kollegor känner att vi behöver få extra input utifrån. Som bekant så har den finska skolan stora framgångar när det gäller matematikundervisning. Därför tänker vi använda de kontakter som redan finns (via Jari) och kunna besöka en gymnasieskola i Uleåborg (http://lyseo.edu.ouka.fi/cms7). Det är en skola med både nationellt gymnasium och IB. Jaris kollega har visat intresse för vårt besök och har föreslagit att vi kommer någon gång under december.

Syfte

Syftet med resan är att på plats kunna studera undervisningen på ett finskt gymnasium. Genom auskultation, samtal med kollegor och elever samt genom att titta på studieplaner och kurslitteratur vill vi samla erfarenheter och idéer till hur vi i Eskilstuna kan utveckla matematikundervisning. Eftersom vi är tre lärare som åker kan vi ha flera samtal, genomföra fler auskultationer och titta på ett antal olika kurser/klasser. Detta gör att vi kommer kunna samla en hel del material.

Frågeställningar

Vi kommer att undersöka följande frågeställningar

  1. Lektioner
    1. Hur många timmar i veckan har en genomsnittlig klass?
    2. Har man flera korta lektioner eller få långa?
  1. Didaktik
    1. Hur ser lektionerna ut när det gäller genomgångar, elevaktivitet, läxor?
    2. Vilka hjälpmedel används (böcker, datorer, räknare, mm)?
  1. Examination/bedömning
    1. Hur examineras elever?
    2. Förekommer formativ bedömning under lektionstid?
    3. Hur ser proven ut?
  1. Allmänt
    1. Varför finska ungdomar har lyckats så bra i internationella tester?
    2. Hur ser arbetssituationen ut för den finske läraren?
    3. Hur har de lagt upp första året på IB om de har ett PreIB?
    4. Hur ser övergången från åk9 till gymnasiet ut?
    5. Hur matematiklärarna förmedlar omdömen till eleverna t ex resultat efter provet, formativ bedömning etc?

Tidsplan

Studieresan genomförs 10-12 december 2014.

Rapportskrivning efter resan i december 2014.

Presentation av rapporten till skolorna och nämnden VT15.

Historia

Oulun Lyseon lukio (Uleåborgs Lyseo gymnasium) är en gammal skola med en lång historia ända från år 1874. Skolan har fungerat under historiens gång som skola, men även som en del i det finska inbördeskriget som rådde i landet då de flesta elever valde att strida för de vita och skolan användes som förvaring av röda krigsfångar. Under detta krig drabbades skolan av stora skador då bl a träbyggnaderna som fanns brann ner till grunden. Skolan har under sina tidiga år fått strida för sin existens då skolan varit i privat ägo, men år 1880 fick skolan statligt stöd och år 1891 blev skolan helt statlig.

Bland kända personer som studerat vid skolan kan nämnas K.J. Ståhlberg (president), Kyösti Kallio (president), Martti Ahtisaari (president och mottagare av Nobels fredspris 2008), Ensio Siilasvuo (general och FN-truppbefäl) och andra finska ministrar, professorer, EU-parlamentariker, historiker, författare, arkitekter, militärer osv.

Idag läser ca 750 Elever på skolan. I skolan undervisar man både nationella ämnen och IB-programmet (International Baccalaureate).

Gymnasiestudier i Finland

I Finland består en students gymnasietid av sammanlagt 13 perioder vilka är fördelade så att eleverna läser 5 perioder under första året, 5 perioder under andra året och 3 perioder under tredje året. Resterande tid under år 3 ägnar eleverna till repetition och förberedelse inför examensproven. Varje period motsvarar 6 studieveckor och under hela gymnasietiden läser eleverna minst 75 kurser under dessa perioder. Totalt måste de läsa 51 obligatoriska kurser (47 om eleven läser den korta matematiken) och minst 10 fördjupningskurser. Under de första två perioderna har Oulu Lyseo lukio bestämt vad eleven skall läsa, resterande perioder får eleverna själva bestämma vad de vill studera och i vilken ordning. Eleverna läser i snitt 6 ämnen per period, men vissa kan läsa ända upp till 8 ämnen. Om en student vill få behörighet till vidarestudier på högre nivå, dvs få ett gymnasieexamen så måste de uppnå minst godkänt i minst 4 ämnen varav modersmål (finska) är obligatoriskt. Resterande ämnen bör vara engelska och två realämne. Ett led i att eleverna kan uppnå detta är en allmän förväntan att eleverna arbetar hemma med läxor i snitt 2-3 h/dag.

Eleverna får i sin gymnasieexamen två betyg. Ett betyg utifrån resultatet på examensproven och ett ämnesbetyg som läraren sätter. Ämnesbetyg är ett betyg i ämnet och den sätts utifrån elevers resultat på de olika kursproverna som eleverna skriver efter varje period. Varje period avslutas med en ”examensvecka” där varje ämne ”äger” en dag. En examensdag består av 5h. Av dessa ska eleven skriva provet på 3h och 2h får eleven använda till antingen repetition innan provet, eller efterarbete med provet. Eleverna får som feedback noteringar på sina prov efter att läraren rättat proven och proven lämnas ut under en 15 minuters period under en dag och dessa får eleverna behålla.

Man är på gång att införa digitala examensprov på gymnasieexamensskrivningarna där eleverna har med sig sina datorer och i skolans examenssal sätter man in en USB-sticka i datorn. Därefter startar man om datorn och datorn är härmed låst så att man inte kan kommunicera utåt med datorn, dvs både Wi-Fi och Bluetooth är avslagna. När eleven skriver examensprovet så sparas allt i en central dator på skolan och samtidigt sparas den på Finlands motsvarighet till Skolverkets servrar. På samtliga prov inom matematiken får eleverna ha tillgång till räknare, men efter att man tillåtit symbolhanterande räknare, så innehåller proven även miniräknarfria delar.

Matematikämnet

Inom ämnet matematik kan man läsa antingen ”lång matematik” eller ”kort matematik”. Den korta matematiken läser man under minst 6 perioder och den långa matematiken läser man under minst 10 perioder. Elever kan läsa mer än dessa minimiantal av kurser. En elev som läser kort matematik studerar minst 160 h matematik under hela sin gymnasietid och en elev som läser den långa matematiken läser minst 225 h. Det är vanligt att en elev som läser lång matematik väljer att studera ca 360 h matematik under sin gymnasietid och då läser man 13 kurser matematik (10 obligatoriska och 3 fördjupningskurser). I snitt har en student 3 matematiklektioner/vecka och dessa är 75 minuter långa. Ett exempel på skillnader mellan kurser och kursnivån är att i korta matematikens första kurs så lär sig eleverna att lösa fullständiga andragradsekvationer. Detta kommer hos oss först i kurs 2b och 2c.

Som stöd inom matematik erbjuder Oulu Lyseo lukio ”Math clinic” på onsdagar vilka drivs av äldre elever. Som ett stöd i att utveckla varje elevs matematiska tänkande har man delat upp elever efter nivån i vissa kurser. I en kurs som vi besökte studerade elever från samtliga tre årskurser.

Eleverna som kommer till gymnasiet goda förkunskaper inom matematik då man arbetar aktivt med stödåtgärder redan i grundskolan. Skolorna ger extra stöd, litteraturen är mycket pedagogiska och eleverna har hemläxa hela tiden. Dessutom har kommunerna en allmän stödgrupp för elever från olika skolor som behöver ytterligare hjälp. De får träffa matematiklärare på sin fritid och som mest kan det vara 30 elever från olika skolor som får extra stödet. Alla elever som lämnar grundskolan börjar inte på gymnasiet, utan de kan gå till yrkesskolan. Fördelningen är ca 50/50. Det finns ingen överlämning från grundskolan till gymnasiet.

De flesta eleverna är intresserade av matematik på och en anledning till det kan vara att denna skola är mycket populär och har gott rykte. Detta resulterar att de elever som kommer in på Oulun Lyseo har höga betyg. Det är begränsat antal platser till denna skola.

Eleverna har mycket goda förkunskaper när de börjar på denna skola. Enligt de internationella studierna, som t ex PISA- rapporterna, har eleverna i Finland mycket goda kunskaper inom matematik under grundskolan vilket tyder på att eleverna har goda kunskaper i matematik när de börjar på gymnasiet. Vi har märkt en negativ trend i den svenska skolan rörande förkunskaperna inom matematik, de har minskat med tiden.

Eleverna köper själva sin litteratur och räknare. De flesta elever köper symbolhanterande räknare.

Lärarens arbetssituation

I Finland har läraren ingen närvaroskyldighet på sin arbetsplats förutom lektionerna. Det innebär att en lärare behöver endast genomföra sina lektioner och göra allt annat hemifrån. En lärare är inte mentor och all närvaro sköts av en central plattform dit läraren för in närvaron. Skolorna har dock lärare som är hemlärare och dessa fungerar som mentorer. En lärare undervisar ca 15 h/vecka och under en period arbetar läraren med i snitt 4 grupper. Antalet elever i varje grupp varierar då eleverna får själva välja vilka kurser de läser. Under ett år har en lärare i Finland 3 st obligatoriska fortbildningsdagar vilka de får själva disponera.

Undervisande lärare i Finland arbetar mycket snarlikt som lärarna inom den svenska skolan, men man märker att eleverna är mycket mer studiemotiverade. De gör läxor och är förberedda till varje lektion. Alla lärare som vi besökt börjar sina lektioner med att höra med eleverna hur det gått med läxan och om de vill att läraren går genom vissa uppgifter. Eleverna är vana med att ha läxor, det är förväntat att de gör läxorna och de har läxor efter varje lektion. Eleverna antecknar aktivt under lektionen och efter genomgången arbetar eleverna med uppgifter i boken antingen ensamma eller tillsammans med varandra.

IB

Eleverna som läser på IB-programmet på Oulu Lyseo lukio läser först ett PreIB år och där läser de nationella kurserna parallellt med övriga elever, fast på engelska. Anledningen till det är att om de hoppar av IB-programmet efter PreIB året, så kan de bara fortsätta på de nationella kurserna.

I Finland är det svårt att starta friskolor. I många fall så är man tvungen att driva en skola i några år ideellt innan man kan få extern stöd för den.

Slutsats

Vi upplever att en anledning till att eleverna i Finland lyckas bra inom matematik är att eleverna har mycket goda förkunskaper inom grundskolan och att de har mycket positiv attityd till matematik. Vi rekommenderar därför att vi inom gymnasieskolan har en kortare repetitionskurs inom ämnet matematik i början av gymnasiestudierna för att se till att samtliga elever befäster sina grundläggande matematiska kunskaper. En sådan grundkurs bör innehålla delar som algebra, geometri och taluppfattning osv. Dessutom behöver eleverna träning i gymnasieskolan hur man kan arbeta med matematik utanför skolan, dvs eleverna behöver träna studieteknik. De bör få veta vad som förväntas av de inför varje moment, hur och varför de ska arbeta med läxor, hur de ska kunna lösa problem av olika slag, hur de ska prioritera tiden i samband med läxor etc. Vi tror att detta kan leda till en förändrad attityd åt det positiva hållet inom ämnet och leda till att fler elever kommer i långaloppet att nå målen inom de olika matematikkurserna.

Vi vet att lärarna inom grundskolan i Eskilstuna är mycket goda pedagoger och de arbetar mycket effektivt med eleverna. Vidare vet vi att de satsningar som Eskilstuna kommun gjort inom grundskolans matematik inte hunnit slå genom än. För att minska på steget mellan grundskolans och gymnasiets matematik anser vi att Eskilstuna kommun bör fortsätta med sin satsning i matematikundervisningen på grundskolan för att öka elevers förkunskaper inom ämnet.

Dessutom bör samarabetet mellan de kommunala gymnasieskolorna utökas med fler gemensamma planeringar och träffar där man kan diskutera pedagogik och didaktik inom ämnet matematik.

Ett par elevcitat från elever i Finland

”Det som är bra med matematik är att man inte behöver minnas, det räcker med att man förstår.”

”En bra lärare är en lärare som kan förklara så bra att man slipper läxor.”

Vidarestudier/Samarbeten

Besöka grundskola i Finland.

Undersöka samarbetsmöjligheter med grundskolan i Eskilstuna.

Besöka gymnasieskola i Polen och påbörja ett samarbete. I Polen har man höjts i PISA rapporten 19 steg efter att man infört nya skolreformer. Beata har kontakter.

Fortsätta samarbete med Oulu Lyseo lukio.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s